Berlinmuren - Malke

Konfliktanalys - Berlinmuren

Enkel konfliktanalys:

Beskriv konfliktens förlopp. Identifiera aktörerna. Vilka mål och medel har aktörerna?

Berlinmuren var en mur som under åren 1961-1989 separerade väst- och Östberlin. Muren som var 43 km lång och rustad med medel som soldater, minor, bevakningsanläggningar och taggtråd byggdes av Östtyskland i avsikt för att stoppa invånarnas flykt till Västtyskland via Västberlin. Antalet personer som under murens tid omkom vid flyktförsök varierar mellan 136-206, man vet fortfarande inte antalet men 136 dödsoffer finns dokumenterade med namn osv.

Undersök orsaken av konflikten.

Efter andra världskriget delades Tyskland i två delar, Öst- och Västtyskland.

Berlin, som delades i två delar eftersom att staden låg i gamla Östtyskland fick heta Väst- och Östberlin. I Västberlin fanns fler arbetstillfällen och bättre karriärs möjligheter, så under 1950-talet flyttade många dit i strävan efter bättre jobb och karriär. Ungdomar som pluggade i Östberlin flyttade direkt efter examen till Väst. Mellan åren 1949-1961 flydde cirka 2,7 miljoner människor från Öst till Väst och det var ett allvarligt problem för Östtyskland eftersom att man förlorade välutbildad arbetskraft. Regeringen i Östtyskland var upprört och efter ett godkännande av Sovjetunionen så var bygget igång. För att inte öka antalet flyktingar enormt så förnekade Östtysklands partichef Walter Ulbricht att det fanns planer på att bygga en mur, men det misslyckades man med och människor strömmade ut och situationen var akut. Det tog flera år innan muren blev en ordentlig mur men det hela började den 13 augusti 1961 då 14000 statligt anställda som poliser soldater och andra arbetare började bygga muren. Det krävdes enormt mycket arbete eftersom att sådant som byggnader stod i vägen och var tvungna att rivas ned.

Kartlägg konfliktens konsekvenser för individer, grupper, samhället och internationellt.

Konsekvenser för individer och grupper:

Nu var folk ”inlåsta” och möjligheten till bättre levnadsstandard och bättre arbeten var nu näst intill omöjlig eftersom hela den här företeelsen gjorde det väldigt svårt för människorna att resa runt i landet. Människor som hade familj i Väst- respektive Östtyskland var nu tvungna att ”kapa bandet” eftersom att möjligheten till träff fanns inte.

Självklart så slutade inte flyktförsöken och människor dödades under flertal flyktförsök. Flera olika idéer och flyktförsök testades. En familj kom över en hemmagjord luftballong, vissa med linor i luften och många grävde tunnlar under marken. Under de sista åren som muren var aktiv så lyckades människor fly via Ungern, Österrike, Warszawa och Prag. Siffran för antalet döda var som tidigare nämnd mellan 136-206.

Konsekvenser för samhället samt internationellt:

Vid byggandet av muren så sjönk Östberlins levnadsstandard medan Västberlins levnadsstandard höjdes.

Efter murens fall så är staden Berlin är inte uppdelad utan är en enad stad men folk talar fortfarande om att sitter kvar en mur i huvudet på de som fick gå igenom händelsen. Att Öst- och Västberlin fortfarande skiljer åt varandra i sådant som kulturer, värderingar och livsstilar eftersom att de var uppvuxna i olika samhällen, i Öst kommunism och i Väst kapitalism.

Man har behållit flera delar av muren som minne för den uppdelade tiden och alla kan besöka och skåda delar av muren. Som sagt så var det två olika samhällen som nu skulle enas och de båda var chockade hur dess näste levde. Öst- berlinare var chockade hur fritt Väst- berlinare hade det och Väst- berlinare var rädda att den friheten skulle förändras åt det negativa hållet nu när de hade enats.

Berlinmuren blev en symbol för hela Sovjetunionens fall.

Undersök vilka åtgärder som vidtagits för att lösa konflikten.

·      Demonstrationer för demokrati

·      Strejker

·      USA klev in och backade upp Västberlin som blivit utelåst av Öst och sade att de bland annat skulle bojkotta Sovjetunionen ekonomiskt för att de godkänt Östtysklands förfrågan om muren.

·      Östtysklands regering dementerade att muren var till för den flödande flykten utan att muren var till för att stoppa inträde av fascism.

Föreslå andra åtgärder för att hantera konflikten på ett bättre sätt.

·      FN kunde ha agerat eftersom att händelsen strider mot mänskliga rättigheter.

·      Stormakter kunde ha bojkottat Östtyskland i och med att den här företeelsen var fel.

·      Länder borde hindra landets export samt import av varor och tjänster.

·      Väst- och Östtyskland kunde ha kommunicerat bättre och kommit på en lösning på den strömmande flykten.

http://www.mimersbrunn.se/Berlinmuren_2918.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Berlinmuren#Konsekvenser_av_Berlinmuren

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/berlinmuren

http://www.iberlin.se/berlinmuren/

Malke Teymur – SA12SA

Gazakonflikten - Gynaj

Konfliktanalys - Gazaremsan

Konfliktens händelse förlopp:

Palestinierna och Israelerna är folk med ursprung i mellanöstern. Judarna drevs ut omkring år 70 efter Kristus och detta resulterade i att dem blev utspridda över hela Europa och Mellanöstern, under många år nekades judarna tillgång till området och i sina nya länder blev de oftast utsatte för förföljelse och övergrepp. 

---

Under 1500- och 1600- talet till följd av inkvisitionen i södra Europa valde många judar att bosätta sig i Palestina igen, den totala befolkningen var beräknad på omkring 200 000 och den judiska befolkningen utgjorde ungefär 15 000.

Judarna bestämde sig under år 1882 att göra en organiserad invandring till Palestina, eftersom sionismen börja växa upp i Europa. Sionismen (en politisk rörelse som arbete för att judarna skulle bli enat folk i ett eget land). De önskade en judisk stat i Mellanöstern, sioniströrelsen fick sitt genombrott år 1917 i s.k. Balfourdeklarationen (brittiska regeringen lovade att ge stöd för en judisk stat i Palestina).  

Den första fredsbevarande skickades av FN efter organisationens grundades år 1945 gick till Palestina. Deras uppgift var att avsluta kriget mellan israeler och palestinier. Under 1948 föreslår FN att man delar Palestina i två delar som både judar och araber har tar en del av. Detta accepterades av judarna men inte araberna samt arabstaterna runt omkring Palestina och det resulterar i krig. Judarna ändrar sin del av Palestina till den självständiga staten Israel. Samtliga arabstater omkring Israel anfaller och ett års krig börjar vilket israel vinner obetingat trots att de var mycket färre i antal. Med hjälp av vinsten utvidgar sig Israel från sin halva till omkring 78 procent av ursprungliga brittiska kolonin Palestina. Cirka 22 procent av landet som är över Gaza och Västbanken ockuperas av Egypten och Jordanien.

År 1964 bildades PLO (palestinska frigörelseorganisationen) och leddes av Yasir Arafat från år 1969. Under 1967 startar sexdagarskriget mellan Israel och samtliga arabstater omkring israel även detta krig vinner Israel överlägset och tar över Gaza och Västbanken, Israel hade nu hela gamla Palestina, men de tog även över egyptiska Sinai och syriska Golanhöjderna.

PLO var en ett resultat av många olika palestinska motståndsgrupper som jobbade för att få ett fritt Palestina.

Delar av organisationen stod bakom terrorattentat bl.a. flygkapningar för att man skulle rikta uppmärksamheten mot palestiniernas situation. År 1987 bröt de riktiga upproren i dem ockuperade områdena i Gaza och Västbanken, upproret brukar oftast kallas för den första palestinska intifadan (intifadan betyder uppror). Under 1988 kom Genombrottet då Arafat vägrade att Israel skulle bli en självständig stat.

Osloavtalet togs fram i början av 1990-talet och signerades på år 1994 (som en följ av Osloavtalet fick palestinierna första fram sin egna självstyrande myndighet). Osloavtalet var ett interimsavtal (skulle lägga grunderna åt ett slutligt fredsavtal). Israel och PLO enades om att en palestinsk stat skulle självständig och självstyrande, med palestinska myndigheter under loppet av en femårsperiod. Västbanken indelades i tre typer av området A, B och C- områden dem palestinska myndigheterna skulle kontrollera 17 % av Västbanken (A-områden). I B-området skulle myndigheterna ha 24 % kontroll medan Israel skulle få behålla den militära kontrollen. I C-området skulle israel ha 59 % samt full kontroll.

Tiden under femårsperioden var lugn i jämförelse med tiden innan, med en del terrorattentat i Hamas och israeliska övergrepp. Under 2000 började situationen förvärrades gradvis, 2001 började ett uppror av palestinierna och det resulterade i den andra palestinska intifadan. Denna gång gjordes många självmordsangrepp i Israel och Israelerna ingriper militärt mot palestinska motståndsrörelsen på Västbanken. De enda som återstod var den islamitiska motståndsrörelsen från den Palestinska sidan i Gaza, under ledning av Hamas och Islamiska Jihad.

År 2002 påbörjades bygget av en mur som sträckte sig lång in i Västbanken. Muren hade kritiserats av FN och Haag (den internationella domstolen), muren stred mot internationell lag.

Januari 2006 vann Hamas (terroristgruppen) valet för de självbestämmande områden i Palestina och PLO paritet förlorade makten. USA och EU hade Hamas på sin lisa över terrororganisationer och de nya palestinska myndigheterna möttes med kritik från de flesta västliga länder. Den ekonomiska och politiska bojkotten fortsatte som vanligt med samma styrka som tidigare, ingenting förändrades.

PLO och Hamas började ha strider sinsemellan om vem som skulle styra säkerhetsstyrkorna, upprätthålla freden och ordningen. År 2007 övertog Hamas kontrollen i Gaza och människorättssituationen för politiska motståndare på båda sidorna har förvärrats sedan dess.

Flera försök för förhandling under 2000-talet genomfördes utan någon vidare lösning. Den israeliska sidan hävdade att det inte fanns någon lösning, palestinierna vägrade acceptera förhandlingarna och det enda Israel kunde göra var att avsluta konflikten på egen hand. År 2005 bestämde sig statsminister i Israel Ariel Sharon att ta ut alla israeliska trupper och bosättningar från Gaza för att bygga en mur runt området. Israel fick därmed kontroll av in och utströmningen av människor, varor. De gjorde militära operationer mot Gazaremsan med jämna mellanrum och Hamas besvarade med att avfyra raketer mot Södra Israel, raketerna orsakade inte många dödsoffer men utgjorde konstant problem för delar av israeliska befolkningen.

2008 upphörde vapenvilan mellan Israel och Hamas, både sidorna skyllde på varandra för att ha brutit på avtalet. I december påbörjade Israel luft och markangrepp mot Gaza vilket ledde till att många palestinier dog. Gazakriget uppmärksammades runt omkring i världen av det internationella samfundet och Israel beskylldes för våldsam och oproportionerlig. Bombningarna varade i Gaza varade i 25 dagar och området lades i ruiner. [1]

2014 hade man senaste fredsförhandlingen (gjordes år 2013) men den bröts av fler skäl. Palestinierna hävdade b.la. Israel inte släppt de politiska fångarna de lovade att göra och Israel anklagade palestinierna för att ha undvikt avtalet genom att ha sökt medlemskap i olika FN-organisationer. Detta gjorde palestinier för att det internationella samfundet skulle erkänna den palestinska staten. Israel och USA kritiserade palestinierna för att ha undvikt.[2]

Aktörer: resurser/förutsättningar för att incidenten skulle inträffa:

·      Aktörerna bakom konflikten är huvudsakligen Israel och Palestina. Judarna hade sen länge varit utspridd och förföljda och man ville nu ena folket och man valde Palestina för att Jerusalem låg där.

·      En annan viktig faktor som utlöste detta var att flera gånger bröt bägge sidorna på avtalet och förutsättningen var att dem aldrig blev straffad av t.ex. FN.

·      Israel hade det bra ekonomiskt eftersom de är mellanösterns mest industrialiserade land, med en högteknologisk marknadsekonomi med relativ stark statlig inflyta. BNP/invånare omkring 30 000 dollar, de kunde köpa in mycket vapen och bomber, bla fick dem ekonomiskt stöd från USA som underlättade rejält för dem.

·      Palestinier har haft Israel som viktigaste marknad för jordbruks- och industrivaror. Palestinsk politik samt ekonomi har präglats av svårartad korruption, förutsättningen var att israeliska fysiska avspärrningarna varit ett hinder för den palestinska ekonomin, de ville ha bort muren. BNP/invånare omkring 935 dollar. Palestinierna hade inte tillräckligt med pengar för att köpa lika bra/teknologiska vapen som Israel.

Aktörerna och deras mål och medel:

·      HAMAS

·      PLO

·      ISRAEL

·      USA

·      FN

·      EU

Hamas islamisk organisation (terroristgrupp) som hade makten i det Palestinska området, de krigade mot Israel. Hamsas primära mål var att utplåna Israel och grunda en islamisk stat, det skulle vara en stat främst för palestinier. samt att kravet inte skulle backas och man skulle inte erkänna Israel som stat.

Israels mål var att göra hela landet deras. Sionisterna ville att alla judar skulle vara enade i ett och samma land.

USA bekostade Israels missilförsvar samt skickade militärt stöd till Israel. USA har bidragit med över 200 miljarder kronor till Israel.

FN försökte flera gånger skapa fred mellan Israel och Palestina. Efter kriget beslöt sig FN att dela Palestina i en judisk och en arabisk del. 1948 när staten Israel utropades, gick de omgivande arabstaterna till anfall och detta resulterade i fler krig. Än idag har enbart Egypten och Jordanien slutit fred med Israel.

PLO palestinska befrielseorganisationen krigade mot Israel och kämpade för att göra Palestina en självständig stat.

År 1988 utropade rörelsen staten Palestina som självständigt, 1989 hade 94 stater gett Palestina diplomatiskt erkännande och 2012 hade 131 länder formellt erkänt Palestina, än idag har Israel och de flesta västländer vägrat.

EU överraskade både israel och arabvärlden med sitt stöd för Israel. Den tyske utrikesministern hade ett tal i Jerusalem där han pratade om EU:s gemensamma ståndpunkter. På EU:s utrikesministermöte i Bryssel manades parterna med omedelbar vapenvila. De uttalade bla sitt stöd för FN:s medlande och anmärkte att man ’’skyndsamt bör agera’’ för en tvåstatslösning.

Orsaker:

Individnivå

·      Hamas/Islamiska Jihad gjorde så att Israel drog sig ut ur Gaza sommar 2005, pga. Palestinas militanta insats. Detta ökade deras status bland palestinierna och gav dem en illusion av osårbarhet och kraft.

·      Israel går in och bryter mot överenskommelse av eldupphör, går in i Gaza militärt.

·      Många oskyldiga civila dör från bägge sidorna

Samhällsnivå

·      Israel fick mycket stöd av USA bla Barack Obama

·      Israel hade det bättre ekonomiskt, därmed mer makt

·      Hamas/PLO ville ta tillbaka landet som Palestinierna ägde

Mellanstatlig

·      Israel attackerade Palestina olagligt, Israel fortsatte ockupationen av Palestina efter dem hade fått godkännande och stöd av USA.

Systematisk nivå

·      HANN INTE

Konfliktens konsekvenser:

Individnivå

·      Oskyldigt blod spilldes

·      Byggnader förstördes

·      Skadorna på infrastruktur i hela Gaza omfattande

Samhällsnivå

·      Man kan inte förhandla mellan staterna eftersom bägge sidorna hatar varandra

Mellanstatlig

·      Krig mellan arabländerna och Israel

Systematisk nivå

·      Kriget mellan Hamas (extremistiska muslimer) och Israel (judar)

Åtgärder som vidtogs för att lösa konflikten:

Det kommer att krävas krafttag från bägge sidorna för att lösa konflikten en gång för alla och sätta punkt på det hela. Båda parterna måste verkligen kompromissa mellan sina ståndpunkter och få en slutliggiltig lösning. Mellanösterkvartetten bestående av USA, Ryssland, EU och FN har försökt hitta lösningar på konflikten utan någon särskild lycka.

USA:s och FN:s insatser i sammanhanget står inte att underskatta. USA som en supermakt i världen kan sätta press på både Israel och Palestina och tvinga dem till eftergifter. FN har spelat som en huvudroll ända sen konfliktens början och det kan dem göra upp ett nytt fredsfördrag. Därför spelar FN tillsammans med USA en viktig roll eftersom dem kan föra fredsprocessen vidare, något som behöver andra aktörers bla arabländernas stöd. Alla fredsplaner kan eftertraktas samma sak, rättvisa och fred mellan staterna, byggd på internationell rätt.

Tvåstatslösningen är att baserad på att Israel drar sig tillbaka till de gränser som gällde 1967, en rättvis lösning av den palestinska flyktingfrågan samt att samtliga religiösa grupper accepteras i Jerusalem. Först när både parterna erkänner sina fel och accepterar kan parterna integrera med varandra och då kan en fred som är rättvis för alla förvecklas.

Det som har hänt:

Israel och palestinierna enades 26e augusti 2014 om en permanent vapenvila i Gaza.

FN styrkan är fortfarande kvar i Israel och Palestina. Styrkan finns för att försöker förhindra sammanstötningar mellan palestinier och israeler och kontrollera att fredsavtalen följs upp. FN-styrkorna i Israel och Palestina samarbetar med fredsstyrkorna från Libanon och Syrien.

Styrkan är fortfarande kvar i Israel och Palestina med samma uppdrag. Styrkan består av fredsobservatörer och militär som försöker förhindra sammanstötningar mellan palestinier och israeler, kontrollera att de civila inte utsätts för övergrepp och allmänt hålla reda på hur fredsavtalen följs upp. FN-styrkorna i Israel och Palestina samarbetar med fredsstyrkorna i Libanon och Syrien.

De flesta har kriterat israeliska ockupationen av de kvarstående palestinska områdena. Israel har valt att ignorera kritiken totalt och än idag är Israel det enda landet i världen som har underlåtit att uppfylla flest FN resolutioner. I FN:s säkerhetsråd blir de flesta resolutioner som är riktade mot Israel stoppat av USA med sitt veto.

De flesta har kritiserat den israeliska ockupationen av de palestinska områdena. Israel har valt att ignorera kritiken och är idag det land i världen som har underlåtit att uppfylla flest FN resolutioner. I FN:s säkerhetsråd blir de flesta resolutioner som är riktade mot Israel stoppat av USA med sitt veto.

Källhänvisning:

http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Israel-Palestina/Hur-staten-Israel-Palestina-kom-till/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gazakriget_2014

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19215459.ab

[1] http://www.globalis.se/Konflikter/Palestina

[2] http://www.dn.se/nyheter/varlden/aktorerna-som-styr-gazas-ode/

Inbördeskriget i Spanien- Queen Abera

Inbördeskriget i Spanien

  

Spanska kartan under 1936-39

 Bakgrund 

Spanska inbördeskriget börjades med militärrevolt som en general låg bakom. Kriget varade mellan 17 juli 1936 till 1 april 1939 då konflikten var en kamp mellan den republik, socialistiska vänstraregeringen och nationalistisk, fascisterna höger som var styrda under Francisco Franco. Samt klasskamp mellan gamla och nya Spanien, centralmaktens förhållande till den spanska regionen. Kampen handlade om hur landet skulle styras i försättningen.[1]

Förloppet

Förloppet till kriget var att högern ville ha ett monarkiskt styre, då kungen ska vara den starka ledaren i landet men vänstern hade avskaffat monarki.

Konflikten var till en början nationalistisk tills internationella länder blandades in och upproret växte sig allt större som sedan ledde till att ett inbördeskrig bröt ut i Spanien. Ett blodigt och grymt krig, där civilbefolkningen var målet för soldaterna som dödade i ideologiernas namn.

Franco hade tagit makt över en större del av den spanska befolkningen. Till en början stöttade landets invånare presidenten samt premiärministern under början av 30-talet. Däremot när oror i landet växte och ekonomin blev sämre, vände en stor dela av folket till den högra sida och splittringen mellan bägge parterna växte sig större.

Varför bröt kriget ut?

Bakomliggande orsaker:

En orsak vara att under den tiden vänster satt i styre, efter att de valdes av folket under ett val år 1931, framkom många problem i landet.

·     Två stora regioner i Spanien ville bli självständiga, Katalonien och Basque. Vilket de inte blev jus då.

·     Industrin i landet lades ner då det inte fanns pengar för ny produktion av järn. Många av folket i Spanien blev då arbetslösa då arbetsgivarna blev tvungna att säga upp flertal på grund av den ekonomiska depressionen som hade falt över Spanien. Genom allt detta förlorade Vänstern många av sina anhängare och de flesta gick över till högern.[2]

Utlösande orsaker:

Orsaker till varför kriget bröt ut är bland annat mordet på José Calvo Sotelo som innan hans död var medlem i socialistpartiet (vänstern) han var en spansk politiker som mördades av högerextremister. Hans död var en utlösande faktor men andra faktorer och orsaker till kriget var militärrevolten mot den spanska regeringen.[3]

Grupper:

De som störst gick emot revolutionen(högern) var den Katolska kyrkan. Kyrkan gick även emot republikanska(vänstern) sidan och under början av krigets början, hämnades de på alla som tycket att kyrkan förtrycker och utnyttjade fascisterna.[4]

Aktörer

De som deltog i kriget:

·      De politiska aktörerna inom landet var bland annat Francisco Franco, han var den viktiga aktören då hans mål var att ta över styret i Spanien och makten. De medel han använde sig av var att samla ihop det spanska folket och få de till att bli hans anhängare. Han hade goda förutsättningar då det fanns folk som tycket att orättvisor existerade i landet och dålig ekonomi. Dessa blev då en del av hans parti.

·      Spanska inbördeskriget hade flera olika maktkamper mellan aktörer och politiskarörelser. Mellan Fascismen, nazismen, kommunismen och anarkismen.

Många av de Europiska länder som deltog gjorde så för att många utav dem var för rädda frö kommunismen skulle spridas internationellt samt för Ryssland med Stalin som styre.

De som deltog i kriget och som var på högerns sida var bland annat (Mussolini) Italien, (Hitler)Tyskland som hade som deras måla att pröva på sitt artilleri och (Salazars) Portugal Nordafrika (Marocko) och Irland De sände frivilliga soldater till Spanien för att hjälpa Franco.

De som var på vänsterns sida var, kommunister och socialdemokrater från världen över, de åkte till Spanien för att kämpa på republikens sida Sovjetunionen bidrog med stridsvagnar, flygplan och artilleripjäser. Mexiko och Frankrike som öppnade landgränsen med Spanien för vapentransporter till regeringstrupperna.[5]

De som inte deltog i kriget, men på andra sätt:

Även Sverige blandades in i kriget. Dock inte för att Sverige deltog i själva kriget, för att redan under 1936 hade Sverige skrivit på en överenskommelse om att nonintervention som förbjöd de för att bland sig i. Sveriges må var endast att hjälpa till där hjälp behövdes för människorna och samhället. Sverige skickade då olika former av humanitär hjälp.[6]

Konsekvenser:

Individen:

För individerna som valt att inte delta i kriget drevs till flykt från deras hem och de dödades. Kriget var hemskt och brutal som civilbefolkningen fick leva med under krigets utlopp.

Tack vare splittringen mellan politiska partierna, kunde kyrkan skilja sig från staten och kvinnor i landet fick mer rättigheter och därmed förklarades de sedan lika med männen i Spanien.

Politiska konsekvenser:

Följder som kriget drog med sig efteråt var att samhället var att samhällsstrukturen ändrade då det inte längre var demokratiskt i landet, istället styrdes landet av Franco, en diktator.

Nationellt:

Efter krigets slut och Francos seger, hamnade Spanien utanför och blev isolerad av omvärlden. Detta ledde till att de även låg efter i utveckling jämfört med andra länder i Europa. Infrastrukturerna samt många av landet resurser hade påverkats mycket vilket såg till att inget fungerade som det skulle och inget växt som det brukade.

Ekonomiska konsekvenser:

Landet var mycket fattigt och jordbruk och andra industrier låg efter samt att infrastrukturen var förstörd, men ekonomin i Spanien räckte inte för att kunna återbygga allt som blev förstörd av kriget. Därför behövde Spanien fråga om hjälp från andra länder.

Mellanstatliga:

Spanien behövde hjälp från andra länder men ett hinder var iväg vilket var att FN hade infört en resolution mot Franco och hans parti. Vilket såg till att alla länder höll sig tillbaka. De drog tillbaka alla ambassadörer och alla hjälp. Endas få tals som gick emot FN. Spanien införde en isoleringspolitik, de minskade på import.[7]

Vidtagande åter gärder:

Kriget hade redan brutit ut och många av de Europiska stormakts länder var inblandade vilket så till att kriget blev mer grovt och stor så på grund av det ville man för att kunna förtränga så att andra länder inte kan delta i kriget och förvärra situation inskaffade man en icke-inblandnings policy, där de som skriver under inte kan inblanda in sig själva och måste stå utanför kriget.[8]

Under den tid kriget på gick var Spanien inte medlem i FN. De blev medlemmar i FN 1955 med hjälp av USA som såg till att Spanien också kunde vara medlem i FN. FN hade ingen roll i kriget. De deltog inte eller hjälpt till med åtgärder.[9]

Inbördeskriget i Spanien såg till att många miste liv, jobb, pengar, resurser, makt, och samarbete från mellanstatliga länder. Ett krig om makt leder till hundra tals av liv och förstör internationella relationer. Detta måste väl vara allt som krävs för att få makt. Frågan är vilka gynnades av kriget? och var det värt att strida?

---

[1] http://www.so-rummet.se/kategorier/spanska-inbordeskriget

http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_inb%C3%B6rdeskriget

https://www.youtube.com/watch?v=OHTrRY1aiCY

[2] http://www.historylearningsite.co.uk/causes_spanish_civil_war.htm

[3] http://sv.wikipedia.org/wiki/Jos%C3%A9_Calvo_Sotelo

[4] http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_revolutionen#cite_note-prop-24

[5] http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_inb%C3%B6rdeskriget

[6] http://www.popularhistoria.se/artiklar/frivilliga-i-strid/

[7] http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanien_under_Franco

[8] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/spanska-inb%C3%B6rdeskriget

[9] http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanien_under_Franco