Svärdets år - Hillevi

Svärdets år 1914

Konfliktens förlopp:

Konfliktens namn ”svärdets år” kommer från ordet ”seyfo” som betyder svärd. Datumet beräknas ha varit den 24 april 1914[1] då det skedde ett folkmord på assyrier och syrianer framförallt i sydöstra Turkiet men också i nordvästra Iran. Det beräknas ha varit ca 75-90% assyrier och syrianer som mördats, omkring 750 000 civila beräknas ha dött på grund av det metodiska folkmordet[2]. Folkmordet skedde samtidigt som det första världskriget ägde rum vilket gjorde att det assyriska/syrianska folkmordet hamnade i skuggan av första världskriget och inte uppmärksammades lika mycket[3]. Det blev en etnisk, religiös och territoriell konflikt som fick ett fruktansvärt slut.

Den största aktören i händelsens förlopp uppskattas vara det osmanska riket, vilket är en benämning för den turkiska statsbildning i nordvästra Asien som hade en osmansk kärna och som 1923 ersattes av den turkiska republiken[4]. Det osmanska riket kan även kallas för det ottomanska riket eller det ottomanska imperiet eftersom att olika sätt att stava och uttala namnet på regentätten Osman gjorde att riket eller imperiet förkom olika i tal och skrift.

Den ungturkiska rörelsen anses varit en de som hade den huvudansvaret över folkmordet. Det fanns två inriktningar bland den ungturkiska rörelsen. En var en liberal inriktning som ville göra makten mindre centralstyrd och expandera minoriteternas rättigheter och i det stora hela förvandla riket till ett stadsförbund, en federation. Den andra inriktningen hade en nationalistisk målsättning och ville stärka centralmakten och de muslimska turkarnas herravälde.[5]

En annan aktör som hade stor makt under folkmordet var kurdiska styrkor som med hjälp av den osmanska staten genomförde folkmordet. Även militära trupper och polismakter genomförde mordet genom att till största del mörda assyrierna och syrianerna sina byar.

De medel som gjorde folkmordet möjligt var den makt som en ungturkiska rörelsen var i besittning av. En del hade även höga nationalistiska värderingar vilket gjorde att rasism mot de andra folkgrupperna; assyrierna/syrianerna rådde. Den väl planlagda kuppen av den ungturkiska rörelsen gjorde även att folkmordet skedde i ett någorlunda förberett läge. Utan att ha undersökt i hur mycket förmögenhet det osmanska riket och den ungturkiska rörelsen hade förfogade över är jag övertygad om att det var tillräckligt så att de själva klarade sig någorlunda bra och att de medlen därmed gjorde det möjligt till konfliktens process. Målet med konflikten från det osmanska rikets sida var att förgöra de människor som tillhörde folkgruppen med assyrier och syrianer.

Orsaken till konflikten:

Bakomliggande kulturella och politiska orsaker var att i början av 1900-talet växte den ungturkiska rörelsen under ledning av Enver Pascha fram i det osmanska riket. Han var en krigsminister och med sin rörelse som kallade sig ”ungturkarna” dominerande de den politiska kraften i det osmanska riket med en turkisk nationalistiskt tankegång. Efter triopoliskriget 1911-1912 och balkankriget 1912-1913 befann sig det osmanska riket i motgångar.[6] Under första världskriget befann sig det osmanska riket i krig på Tysklands och Österrike-Ungerns sida i första världskriget och motståndarna var ententens styrkor, främst Storbritannien, Frankrike och Ryssland.  Den 25 april inledde slaget vid Gallipoli med målet att inta Konstantinopel. I öster hade det osmanska riket Ryssland att slåss mot och i den här situationen kom denna kristna minoritet att betraktas som möjliga förrädare.[7]

Ungturkarna att gick i nationalistisk riktning i och med att imperiets område krympte i flera krig, samtidigt uttryckte armenier sitt missnöje tydligare med den diskriminering de trots allt utsattes för som kristna osmanska medborgare. När Europa krävde garantier för att armenier skulle behandlas väl tolkades det som att Europa försökte blanda sig i det osmanska rikets interna angelägenheter.[8] Det är mot den bakgrunden som folkmordet ägde rum.

Konfliktens konsekvenser:

Konsekvenser för de enskilda individerna är att de kände sig förolämpade genom sin turkiska identitet, detta sett från både ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Folkmordet anses vare ett väldigt allvarligt brott mot mänskligheten eftersom att målet med dödandet är att döda alla människor i en viss folkgrupp. Detta leder då till att individer upplever att de blir kränkta av sin folkgrupps-tillhörighet. I och med att det assyrisk/syrianska folkmordet ägde rum drabbades även andra grupper så som armenier och greker. Det är alltså frågan om ett enskilt folkmord som även drabbade andra folkgrupper. Armenierna drabbades av svåra förföljelser och det begicks även folkmord på grekerna. Assyrier och syrianer utsattes för diskriminering, inte bara av den turkiska staten utan också av kurdiska grannar, men å andra sidan fanns det kurdiska familjer som hjälpte många assyrier/syrianer. På SVD står det: ”Bland Sveriges 100000 assyrier/syrianer är Seyfo (Svärdet), som de kallar folkmordet, ett trauma. Alla känner till öden från Seyfo, öden som de har fått återberättade av äldre släktingar”[9].

Skillnaden mellan vad som hände under det assyriska/syrianska folkmordet och mot armeniska folkmordet var att assyrierna/syrianerna blev mördade i sina byar medan armenierna som mestadels mördades under långa dödsmarscher ute på fält. En annan skillnad är att under folkmordet på armenierna gjordes allt som var möjligt för att göra saken uppmärksammad och känd i världen, medan folkmordet på assyrier/syrianer iakttogs med aktsamhet i syfte att dölja det[10]. Detta var en anledning till att svärdets år var i skymundan under första världskriget.

Kortsiktiga konsekvenser för samhället blev att kloster, kyrkor och historiska byggnader brändes ner och många assyrier/syrianer tvingades lämna sin kristna tro, vilket också är en konsekvens för grupperna. Anledningen till att jag valde att kategorisera in detta bland de kortsiktiga konsekvenserna är eftersom att det går att återfå tron och återställa byggnader (möjligtvis lite svårt med stora historiska konstruktioner). Detta ledde till en stor utvandring för assyrier och syrianer främst till Syrien och Irak. Kriget är nu över men det betyder inte att förtrycket i landet är över. Turkiet hade problem med minoritetsfolken; assyrier/syrianer och armenier. För att bli av med problemen i landet gick turkarna ihop med kurdiska stamöverhuvud. De kom överens om att kurderna skulle ta över de dödade, utplånande assyriernas/syrianernas mark och egendom. Under svärdets år förstördes omkring 385 byar och efter 1919 var det bara 95 byar kvar.

Konsekvenser internationellt innebar att assyrier/syrianer tvingades att fly och blev flyktingar i ryska eller brittiska områden. En del länder som tog emot flyktingar var Irak, Iran, Syrien och Turkiet vilket innebar att de led av tortyr, förtryck och förföljelse i länderna. En del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde genom detta.

Det var inte några enorma politiska konsekvenser för exempelvis ungturkarnas rörelse, utan det var mer det osmanska riket som förlorade människor eftersom de flydde. Genom ungturkarnas rörelse fick Adolf Hitler inspiration vilket kan enligt mig ses som en nagativ, politiskt konsekvens av ungturkarnas förlopp.

Åtgärder som vidtagits för att lösa konflikten:

En åtgärd som gjorde att konflikten inte blev ännu större var de utvandringar som skedde i förhållandet till folkmordet. När de etniska grupperna; syrianska/assyriska kände sig förtryckta flydde de och lämnade landet, vilket är en stor konsekvens i sig, men detta gjorde även att oron i landet minskade i och med att andelen människor och folkgrupper som kände sig förtryckta minskade. Åtgärderna inom landet var när turkarna gick ihop med kurdiska stamöverhuvud och kom överens om att kurderna skulle ta över de dödade, utplånande assyriernas/syrianernas mark och egendom. Detta gjorde i stor uträckning att kurderna fick något i åtgärd från att ha kämpat tillsammans med det osmanska riket och därför blev de kurdiska trupperna tillfreds.

Andra åtgärder för att hantera konflikten:

Utifrån eget huvud har jag åsikten att flera ensamstående länder borde hjälpt till under konfliktens förlopp när konflikten ändå hade blivit en global aktualitet. Då tror jag hade situationen hade blivit enklare eftersom att man då kunnat sätt in styrkor för att stoppa det hela. Att försöka komma överens om vem som ska inneha makten i ett sådant här fall är svårt, men med kompromisser och propositioner från båda hållen hade det kanske varit möjligt med en mindre förtyckt gruppering på ena sidan, samt en stor makthavande position på andra sidan.

Att stifta nya lagar och regler som hade inneburit att en för stark nationalism (som ungturkarnas rörelse hade) inte var lämplig. Då hade de etniska grupperna, speciellt assyrierna och syrianerna fått vara ostörda och inte blivit tvingade att fly till andra länder. Även ekonomiska sanktioner från andra länder kunde ha gjort att de assyriska/syrianska grupperna kunde stärkts och kunde försvarat sig själv och inte tvingats att fly. Säkerhetsproblemet är inte enbart en fråga om stormakten och småstater utan även en fråga om starka och svaga stater. Det osmanska riket anses varit en stark stat men ifall även det osmanska riket fick sanktioner skulle konflikten kunnat hanteras på ett bättre sätt. Väldigt mycket resurser går åt till militära utgifter och då finns det eventuellt chans att det inte finns finansiering kvar till att upprusta och bygga om det som verkligen behövs efter konflikten.

Jag anser att en stor del av att konflikten slutade som den gjorde var att man på senare tid inte har enkät konflikten som ett folkmord utan det har varit tabubelagt i många länder. Det är flera forskare som är överens om att det var ett folkmord som ägde rum men Turkiet förnekar fortfarande detta. I Turkiet finns en uppsyn att det är straffbart att kalla händelserna för folkmord eftersom att de anser att man ”förolämpar den turkiska identiteten”.[11] Utanför Turkiet är man dock övertygad om att det var ett folkmord som ägde rum. Även Europaparlamentet och FN har officiellt konstaterat detta. Den 11 mars år 2010 sade Sveriges riksdag ja till att Sverige ska erkänna folkmordet och uppmanar regeringen att erkänna folkmordet[12].

Källförteckning:

Internetkällor:

SvD Kultur, Såren från folkmordet ännu oläkta, http://www.svd.se/kultur/understrecket/saren-fran-folkmordet-annu-olakta_7079609.svd uppdaterad 2012-04-24, hämtad 2014-10-23.

Wikipedia.org, Assyriska/syrianska folkmordet, http://sv.wikipedia.org/wiki/Assyriska/syrianska_folkmordet hämtad 2014-10-23-

Wikipedia.org, Assyrier/syrianer, http://sv.wikipedia.org/wiki/Assyrier/syrianer hämtad 2014-10-23.

NE.se, Ingvar Svenberg, Osmanska riket, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/osmanska-riket hämtad 2014-10-23-

Wikipedia.org, Armeniska folkmordet, http://sv.wikipedia.org/wiki/Armeniska_folkmordet#Ungturkarna hämtad 2014-10-23.

Bilder:

Ne.se, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/osmanska-riket, hämtad 2014-10-23.

---

[1] http://www.svd.se/kultur/understrecket/saren-fran-folkmordet-annu-olakta_7079609.svd

[2] http://sv.wikipedia.org/wiki/Assyriska/syrianska_folkmordet

[3] http://sv.wikipedia.org/wiki/Assyrier/syrianer

[4] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/osmanska-riket

[5] http://sv.wikipedia.org/wiki/Armeniska_folkmordet#Ungturkarna

[6] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/osmanska-riket

[7] http://www.svd.se/kultur/understrecket/saren-fran-folkmordet-annu-olakta_7079609.svd

[8] http://www.svd.se/kultur/understrecket/saren-fran-folkmordet-annu-olakta_7079609.svd

[9] http://www.svd.se/kultur/understrecket/saren-fran-folkmordet-annu-olakta_7079609.svd

[10] http://sv.wikipedia.org/wiki/Assyriska/syrianska_folkmordet#cite_note-17

[11] http://www.svd.se/kultur/understrecket/saren-fran-folkmordet-annu-olakta_7079609.svd

[12] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/200910/UU9/?lattlast=true